 |
Geta |
Sankt Görans kapellkyrka, centralt belägen i Västergeta, Geta socken, lyder under moderkyrkan i Finström.
Exteriör.
Geta kyrka är en enskeppig salkyrka, uppförd i åländsk rödgranit. Det tjärade branta sadeltaket är klätt med spånor. Samtliga väggar är fönsterförsedda. Ett stort korfönster bryter igenom östväggen. I västgaveln sitter fönstret högre upp, ovanför entrén. Söderut vänds tre stora fönster som räcker ända upp till takbandet, mot norr sitter en fönsteröppning. Ett vapenhus i tegel har murats mot västra delen av sydväggen, den låga, rymliga, sakristian sitter mot östra delen av nordväggen. Den är inte murad i förband med långhuset. I stället för västtorn står en separat klockstapel intill kyrkomuren, sydväst om kyrkan. Gravkapellet söder om kyrkan uppfördes på 1820-talet för ätten Brummer från Bolstaholm.
Planritning:
Kyrkan har rektangulär plan, med inre mått på ca 17 x 9 m (ill. 2). Två olika ingångar leder in till kyrkan, en mitt i västgaveln och en genom vapenhuset i söder. En tredje dörr i nordväggen öppnar sig mot sakristian, som till det inre mäter ca 6,2 x 3,1 m. Mot öster upptar sakristian två fönster.
Interiör
Många stora fönster bidrar tillsammans med ett högt trätunnvalv till ett intryck av ljus och rymd (bild 3). Korväggen domineras av en altarprydnad i fyra olika avdelningar som praktiskt taget täcker korfönstret. En låg tavla föreställande Nattvarden på altarbordet kröns av två högsmala målningar som återger Herdarnas tillbedjan och Gisslandet. Överst ligger en långsmal horisontal komposition föreställande Himlafärden. Altartavlorna donerades 1685 av Jacob Rusch och hans hustru Brita Rothof från Snäckö. Intill sakristieportalen sitter predikstolen från 1842 utförd av getasnickaren Isak Boman. Den representerar högklassig empir med riklig förgyllning och en mäktig stjärnbeströdd blå himmel. Två vapensköldar på korväggen, representerande släkten Gyllenflög från Bolstaholm, härstammar från 1671 respektive 1699. Även sakristian har ett tunnvalv av trä. Här förvaras porträttet av kapten Nils Åman (1684-1758) från Bolstaholm och Möckelgräs.
Byggnadshistoria
Medeltiden
Tillsammans med kyrkan i Finström beviljades Geta kapell avlat 1463 och 1487 erhöll getakapellanen Bertil en donation av Kort Hartviksson från Kodbolstad, dagens Bolstaholm. Dessa historiska källor kompletteras av naturvetenskaplig analys. Dendrokronologin tyder på ett par omfattande ombyggnader av takkonstruktionen, den ena i slutet av 1500-talet och den andra på 1820-talet. Däremot har ett av långhusets remstycken har via dendrokronologi kunnat dateras till tiden efter 1450. Denna datering har nyligen kunnat konfirmeras via murbruksanalys och via 14C datering av träpartiklar som påträffats inkapslade i murbruket.
Efterreformatorisk tid
Boetius Murenius skildrar på 1600-talet en vanvårdad medeltida interiör.
Kapellets “trij stygga steenaltare och annat rosk” skulle avlägsnas, likaså “the papistiska fanor kringom altaret och pinkeklockor” (korets sanctusklocka). Mot sydväggen hade kapellet ett litet vapenhus av trä, och mot norr låg en stensakristia av okänd storlek. Altaret pryddes av ett altarskåp av trä, som tillsammans med ett krucifix och en skulpturgrupp föreställande St. Göran och draken hade överlevat från medeltiden. Innertaket var horisontalt panelat, fönstren var färre till antalet och mindre till storleken. Tillsvidare hängde klockorna i en enkel anordning bestående av löst hopfogade spiror ute på kyrkogården.
På 1600-talet inträffade ett antal förändringar. Tre nya fönster upphöggs, eller förstorades, på sydväggen. Därtill öppnades ett nytt fönster “achter i kyrkan”. Yttertaket förnyades. Kyrkan erhöll “nyy innanbygna” bestående av ny bänkinredning, bokstol, biskopsstol, predikstol, och dopfunt. Den medeltida altartavlan upputsades, likaså St. Göran och draken. Krucifixet hängdes på väggen, samtidigt som innerväggarna vitkalkades. Inga medeltida kalkmålningar har dokumenterats under putsen, men däremot spår av dekorationsmålningar från 1600- och 1700-talet. Stora donationer mottogs från adelssläkterna på Bolstaholm och Möckelgräs. Klockstapeln förnyades 1685.
1704 diskuterades ett nytt innertak, en svag tunnvälvning i trä, med hänvisning till vad som nyss hade skett i Eckerö kyrka. Det är osäkert om det förverkligades. Strax efteråt upptas kostnader för sakristians utvidgning, materialåtgången var betydlig. Stora ofreden for illa fram med kyrkans textilier. En intressant notis från 1777 är att korskranket skulle avlägsnas eftersom det orsakade skymning och hindrade församlingen från att se både altaret och siffertavlan. Samtidigt målades inredningen, d.v.s. läktaren och altardisken, av Jonathan Lindström. Kapellet erhöll år 1749 en ny klocka som donation av kapten Nils Åman.
Liksom överallt innebar 1800-talet mera omgripande förändringar även i Geta. Det allmänna idealet, också bland de åländska kyrkorna, var att kyrkornas interiörer skulle flöda i ljus, de skulle ge intryck av luftighet och hygien. Invändigt ströks väggarna med vit färg. Innertaket erhöll sitt höga tunnvalv 1828, samtidigt som fönstren förstorades så att de nådde ända upp till taklinjen. Fönster förnyades och förstorades också i gavelväggarna. Det lilla trävapenhuset ersattes med ett nytt av tegel. Till det yttre ströks fogarna med ny puts. Klockstapeln ombyggdes och reparerades i flera olika repriser, nedre delen av stapeln nyttjades som materialbod. Bogårdsmuren i sten uppfördes på 1850-talet.
Litteratur :
Valdemar Nyman, Anteckningar om Geta kapellkyrkas äldre skick, Åländsk Odling 1960, 57-93.